...och fann en häst. Så klart att jag blev frustrerad, jag hade ju letat badhus i tre kommuner på min resa uppåt landet i början av november. Den vilt målade hästen finns vid ingången till den japanska parken i Leksand. Inte så mycket att se så här års, men jag kommer att återvända. Så småningom hittade jag badhuset som visade sig ha en trevlig relaxavdelning, eget vilrum bl a.
I går anlände äntligen katten som jag väntat på så länge. Tovad av Cecilia Holm. Ser inte riktigt avspänd ut, men det ska jag nog få ordning på. Pigan är gjord av cernit och har fått hår från en blond yngling som passade på att få ny frisyr hemma hos oss.
24 februari betyder förutom att Kennet fyller år och att Mattias har namnsdag (grattis, grattis!) i år även att det är Fettisdag samt att kronprinsessan Victoria troligen äntligen ska förlova sig med sin Daniel.. En hel massa anledningar att fira med en semla!
Jag gillar ju snö och till min stora glädje har det ramlat ner ännu mer i natt! Den här bilden är från min morgonpromenad, "lilla Jula-rundan" (ca 9 600 steg inkl stavpålägg). Här vid skylten som någon bonde tycks ha bättrat på på egen hand, har jag min vätskekontroll. Oftast vatten, någon gång kaffe.
Så här trevligt såg det ut när yngsta barnbarnet och hennes mamma sprang i mål efter en springtävling på dagis i maj i fjol.
Dagens äventyr bestod i en skidtur runt golfbanan. Bara några minusgrader idag och molnigt. Sol och vind har tärt på snön, så det kanske var sista skidturen för den här säsongen. Min utrustning är lite ålderstigen inser jag, men är inte sämre nu än när den var ny på 80-talet. Och en skidtur 2009 är betydligt mer njutbar än en skidtur på 80-talet med x antal andra(s) utrustningar att hålla koll på. Inklusive mackor och termosar.
Det är i dag exakt 2 år sedan kortet ovan togs, det var på min 50-årsdag som jag firade på Spa Nådendal utanför Åbo. Bortom staketet finns en vik av Östersjön och isen var så tjock att vi senare promenerade runt Muminvärlden som ligger ett stycke bort. Stunden då jag befann mig med en drink i utomhuspoolen var mycket kort, hade knappt kommit ut förrän två arga badvakter skrek åt mig på finska något som förmodligen betydde att det var FÖRBJUDET att skåla i bassängerna. Men Robban hann ändå föreviga den.
I den här tavlan gick jag min morgonpromenad. Jag har fotat den här ladan många, många gånger, men omgivningen har nog aldrig varit så vacker som idag...
Dags för en fotbild igen, lika bra att jag skriver direkt vad det är på bilden! En kväll för några år sedan skulle vi fira av en kollega som pensionerats. Vi började med att gå på ett litet spa och jag blev sittande ensam i ett rum med fötterna i ett enkelt fotbad bestående av dubbla soppåsar. Och så hade vi just fått en ny digitalkamera till jobbet som jag experimenterade med. Jag fotade allt i rummet inklusive mina fötter och eftersom kameran hade en väldigt liten display var det inte lätt att se vad bilden föreställde. Och det var väldigt skoj att se hur mina vanligtvis så vidsynta och toleranta arbetskamrater blev förfärade när de såg bilden i kameran!
Ibland önskar att jag hade en sån här klänning, att jag skulle passa i den och att jag var bjuden till någon tillställning där det är helt ok att bära den. Dessutom önskar jag att jag då också skulle kunna uppföra mig som det anstår på en sån tillställning. Hur nu det är?
Som både brev/post-lådefreak och miniatyrälskare så tycker jag förstås att det är roligt med pyttelådor också! De 3 längst till vänster är kylskåpsmagneter inköpta på Post-muséet i Stockholm, den modernaste är vanligtvis placerad i mitt torgståndstittskåp som "utomhus- och nutidsmarkör". 2:a från höger är en souvenir från Malmö, det stod Malmö på locket men eftersom ingen av dockorna i dockhuset svarade när jag ropade Malmö, så målade jag över det. Jag får väl skriva dit ett nytt namn när jag vet vad de heter. Den röda brevlådan är köpt i en webshop för miniatyrer, kommer eventuellt att målas om sen.
Den här bilden är tagen för ca 6 år sedan och visar vår dåvarande (3:e från vänster) brevlåda samt våra 5 närmaste grannars. Kvällen innan hade jag ställt i från mig min bil lite slarvigt på garageuppfarten, upprinnelsen till detta slarv var tro det eller ej att förhindra att en annan olycka skulle ske. Alltnog, efter en liten stund gjorde bilen en prydlig U-sväng på egen hand och backade rätt upp i brevlåderaden. Jag fick ta en tur runt i grannskapet på fredagkvällen och förklara mig. de blev faktiskt varken ledsna eller arga, tvärtom var de rätt roade, men det var som sagt en fredagkväll. Och brevlådekraschen blev turligt nog det enda resultatet av mitt slarv.
Det här kortet är taget i dag på förmiddagen och bråten under snön framför skolmuséet i Leksberg var för bara två veckor sen ett 2-familjshus. På eftermiddagen var det någon som "i oförstånd" (polisens teori) tände på det. Just den kvällen skulle jag åka upp tiill Leksbergs kyrkogård och tända ett ljus på svärfars grav, men jag fick inse att det brann tillräckligt i Leksberg utan min medverkan. Lyckosamt nog skadade sig ingen i branden och även skolmuséet som betyder så mycket för många klarade sig. I dag gick jag till graven och tände mitt ljus. En nätt liten promenad på 16 500 steg med ryggsäck och i nysnö. Dessutom halt, trots broddar halkade jag omkull 7 gånger! Utan att skada mig och det är väl roligt?
Det är roligt att göra tittskåp men nästan ännu roligare att se ge bort dem! För att få ett tittskåp ska man antingen vara släkt med mig eller ha förtjänat det genom att vara en särdeles god vän. Både och går förstås också bra. Helena klev in i mitt liv den dag som jag allra bäst behövde en vän och sen har hon stannat. Hon borde ha fått ett tittskåp för länge sen! Det har också varit nästan färdigt väldigt länge, men först för någon vecka sen fick jag tillfälle att fotografera några av hennes tavlor och knycka sterain för att stöpa ett litet blockljus. Jag tror att hon kommer att börja gapskratta när hon får tittskåpet och sen gråta ett skvätt av rörelse. Och då kommer jag också att gapskratta och sen gråta lite. För såna är vi tillsammans...
Tänkte att jag ju kunde visa den fina utmärkelsen som jag fick i höstas utan att ens ha en blogg. Det är ju dessutom en jättefin bild! Men jag vet inte om jag ska tolka den som en fågel eller en ros och det kanske till och med är så att man kan förstås utifrån hur man tolkat bilden. Som en sån där psykologtestsbild. Kanske blir bilden en liten tavla någon gång och som sagt, jag blev väldigt glad (men häpen) när jag fick den. Tack Carina!
Att fota annorlunda brevlådor är roligt, tycker jag. I höstas kom en uppmaning i Mariestads-Tidningen om att skicka in bilder på brevlådor. Eftersom det bara var jag som skickade in en bild (i alla fall var det bara min bild som publicerades) så kan man kanske anta att det är ett ganska smalt intresse? Den här brevlådan finns på Kinnekulle. Om jag skriver vid vilket tillfälle jag plåtade så gör jag mig enligt somliga skyldig till förhävelse. Vilket jag alltså gjorde i lokalpressen. (Men det var i alla fall 17/5 -08.) Man kan ju fundera på vad den här brevlådan har råkat ut för som föranlett alla lagningar. Storm, snöplog, älgar? Hur skulle man klassificera den på en modeshov? Grunge kanske?
Det här hände på badhuset i Götene jullovet 2008. Jag var där med alla mina fyra barnbarn och några av deras föräldrar. Fick ett erbjudande av en vänlig själ om ett gruppfoto och just när det togs satte några duschar igång att spruta vatten över oss! Tack till "Pia på Mandolingatan" för att du tog den härliga familjebilden och tack till Lasse för att du redigerade bort vattenstänk och bikinibruden i bakgrunden!
I går morse när jag vaknade kände jag mig mer än vanligt ofräsch. Hade varit i Göteborg på miniträff i lördags, kommit hem med någon kräksjuka som gjorde att jag låg till sängs hela söndagen. Måndag morgon kände jag mig någorlunda ok, men som sagt ofräsch. Men så fick jag se mig själv i spegeln och insåg att jag såg ut som nån i Simpsons och dessutom 15 cm längre än mina vanliga 162 cm, vilket fö ger ett betydligt mer tilltalande BMI. Allt kändes med ens mycket roligare, men idag har jag varit och klippt mig. För grisar ska inte ha roligt, väl...?
